Herta är speciell. Det verkar som det på hennes sätt att skriva iaf. Många är ju väldans måna om att så många som möjligt ska förstå innebörden av allt som sätts i tryck. Herta tillhör inte den kategorin. Hon skriver som hon känner för, hur diffust eller besynnerligt det än må bli för mig som läsare. Hon skriver för sig själv, och den som vill får läsa. Det är intrycket jag fått än så länge. Men det är kanske bara jag. Vi får se om det förändras senare in i historien. Gör det inte det, säger vi adjö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar