Kafka på stranden

Jag är inne i ytterligare ett Murakami-verk. Kunde inte låta bli. Personligen tycker jag inte det är särskilt smart att läsa flera böcker på raken av samme författare då det ibland är svårt att dra en skiljelinje mellan historierna och man lätt beblandar karaktärerna. Jag hade mest tänkt att skumma lite genom den när den praktiskt taget ryckte tag i mig och drog mig in i sin fantastiska värld. Ja, allt med mig är väldigt dramatiskt. Det är bara till att vänja sig och le.

Har gett mig på Candide på samma gång. Ville inte ge upp den eftersom jag påbörjade den först. Den är aningen mer svår, men efter ett tag öppnas locket till fantasin även här. Detta är en bok jag alltid sagt att jag ska läsa men alltid placerat längst bak bland alla måsten. Nu kände jag inte längre att det var ett måste, därför blev det kanske av.

Idag har jag fixat mig trevligt sällskap till Kungsbacka. Sushi står på menyn, och det vattnas i munnen på mig enbart vid tanken. Jag minns inte senaste gången jag åt dessa små godbitar. Det har mycket med mitt boende att göra. Bor man så nära mitt jobb som jag gör, är bekvämlighet och tillgänglighet en styrande faktor. Och min kära mor tillagar magi. Därför ekar min kyl tom, bortsett från flaskvatten.

Solen har tittat fram i två dagar nu. Jag hoppas inte den är på blixtvisit utan hittar hem helt och hållet. Kram.