Nya strängar i min lya

När jag var elva fick jag min första gitarr (den till höger). Jag lovade dyrt och heligt att mitt nyfunna intresse inte var en fas utan att rockstjärnan i mig skulle kliva fram. Bara jag fick en gitarr, en NY gitarr skulle det vara också. Och det var kul. Inte lika kul som handbollen dock, men kul. Jag övade alltid mycket flitigt, dvs en intensiv kvart innan varje lektion, och fick plocka strängar på julshower och dylikt. Men ingen rockstjärna infann sig på scenen. Tre år senare tog det abrupt slut. Sedan dess har jag inte spelat. Inte förrän jag strängade om gitarren för några veckor sedan. Men tyvärr, nylonsträngar är som ljummen öl på festival. Så gissa om jag blev lycklig när jag fick en stålsträngad häromdagen! Snyggt svarvad, vuxen, stabil och himla go att fingra på (jag vet, som taget ur en dålig kontaktannons!). Halvakustisk också! I love it!

Surfa in på youtube.com för gratislektioner :)